MJÄLLBY ÄR BÄST I ALLSVENSKAN PÅ ATT SKAPA MÅLCHANSER
- mjallbypodden
- 16 maj 2021
- 6 min läsning
Första blogginlägget! Räkna med att det kan bli lite rörigt då det är första gången vi skriver och vill få med många olika saker på samma gång. Men idag ska vi fokusera lite på Mjällbys anfallspel och spelsystemet, jag har samlat lite intressant statistik.
Som alltid när det är en ny huvudtränare är man nyfiken på vad för fotboll man ska spelas, vilken formation ska man använda och vad kommer att förändras.
Christian Järdler var tydlig med att Mjällby hade överpresterat säsongen 2020 och man kunde inte förlita sig på att det skulle hända igen, man ville inte lämna något till slumpen. Järdler var också tydlig med att man skulle behålla det man hade varit bra på och inte göra för stora förändringar. Några av sakerna som Järdler ville förändra var att man ville ha mer boll, vinna bollen högre upp i banan och ställa om snabbare.
"- Det är klart att vi hade en bra säsong förra året, men det hjälper oss inte ett skit i år, säger Christian Järdler till Fotbollskanalen.(21.01.14)"

Foto: Bildbyrån - Christian Järdler En av frågorna inför säsongen var om Järdler skulle behålla trebackslinjen eller om han skulle ändra om till en fyrbackslinje som han använt sig av i sina tidigare lag. Men redan i den första träningsmatchen kunde vi se att Järdler, trots brist på mittbackar, körde vidare med en trebackslinje. Under de fyra första träningsmatcherna och under hela gruppspelet kunde vi sen tydlig och rätt rak 3-5-2. Tre centrala mittbackar, två offensiva wingbacks, en lite droppande mittfältare som balansspelare, två centrala mittfältare och två stycken anfallare. Trots några bra träningsmatcher och prestationer i cupen så ändrade Järdler sin 3-5-2 till en 3-4-2-1 i matchen mot Kalmar. Mjällby övertygade stort, framförallt i försvarsspelet och släppte knappt till en målchans. Jag tror att en av anledningarna till att Järdler ville testa 3-4-2-1 var för att få in så många som möjligt av de duktiga centrala mittfältarna i truppen, men också för att man under säsongen ska kunna använda sig av mer än ett spelsystem.
Mina första tankar när Mjällby började experimentera med 3-4-2-1 under försäsongen var om truppen verkligen var byggd för den typen av spelsystem? Jag tycker det saknas alternativ på spelare som kan spela som nummer tio, rollen mellan mittfältet och anfall. Löken gjorde det många gånger förra året och gjorde det väldigt bra, men för Jesper Gustavsson är det en helt ny roll. Jeppe är en grym spelare med sin arbetskapacitet, bollvinster och presspel. Men det saknas också en del egenskaper i det offensiva spelet. Efter tre och en halv match i den rollen under inledningen av säsongen tycker jag Jeppe gjort det bra. Mjällby blir oerhört tunga att möta och motståndarna har svårt att spela sig igenom Mjällby när Jeppe ligger lite längre fram. Defensiven blir väldigt stark. I offensiven har det emellanåt varit lite tyngre och Jeppe har inte skapat det där riktigt hotet som man önskar av en tia. Jag gillar spelsystemet 3-4-2-1, speciellt när man kan ha två tior som rör sig fritt mellan motståndarens mittfält och backlinje, men jag står fast vid att jag är osäker på om truppen är byggd för den typen av formation. Redan efter sex matcher i Allsvenskan kan vi se att Mjällby roterat mycket mellan sina spelsystem. Till en början var min analys att Mjällby ville spela en 3-4-2-1 mot lag som ställde upp med en trebackslinje och att man ville spela 3-5-2 mot lag som ställde upp med en fyrbackslinje. Detta fick vi se i de fem första matcherna, men som nu bröts mot Halmstad och man spelade med 3-4-2-1 mot en fyrbackslinje.

3-5-2 vs 3-4-2-1
Hur har då anfallsspelet sett ut i inledningen av säsongen? Vi alla som följer Mjällby har såklart stenkoll på att vi endast tre mål på sex matcher. Vilket också är sämst i Allsvenskan. Följer vi det här snittet under hela säsongen så har vi gjort 15 mål när säsongen är över, vilket inte är hållbart. Men vad säger egentligen statistiken och siffrorna om Mjällby anfallspel? Låt oss nörda ner oss lite. Om vi först kollar på en sak som de flesta förstår, antal skott per match. Mjällby snittar per match under sex inledande omgångarna 12,3 skott per match. De siffrorna är högst i hela Allsvenskan. Det finns alltså inget annat lag som har skjutit så mycket skott per match som vi har gjort. Även skott på mål per match ligger vi högt upp, vi snittar 5,7 per match och det är tredje högst i ligan.
Mjällby fokuserar mycket av sitt spel på att slå inlägg från vänsterkanten. Kadir Hodzic är den spelaren i Allsvenskan som har slagit flest inlägg, 41 stycken totalt och han snittar 7.08 per match. Vi kan även se att Löken ofta hamnar ute på vänsterkanten för att ge Kadir understöd, detta leder även till att Löken har slagit en del inlägg, totalt 22 stycken, vilket är fler än t ex Joel Nilsson på andra kanten.

FOTO: Bildbyrån - Kadir Hodzic slår flest inlägg i Allsvenskan. En annan sak som sticker ut är hur mycket luftdueller Jacob Bergström har varit involverad i. Vi kan se att Bergström varit involverad i hela 94 stycken luftdueller, vilket är väldigt mycket och överlägset mest i Allsvenskan. Jämför man med Mikael Boman i Halmstad som har tredje flest i Allsvenskan så har enbart 51 stycken. Det är alltså mycket fokus på att slå en lång boll på Bergström för att utnyttja hans styrka och targetspel, en viktig del för att kunna hålla bollen på offensiv planhalva och sen fylla på med andra spelare. Två av delarna som Järdler ville utveckla var bollinnehavet och presspelet. Efter sex matcher i år så kan vi se att Mjällby utvecklat både de delarna. Mjällbys bollinnehav förra säsongen var på 42.9% i snitt, nästa lägst i Allsvenskan. I år ligger man i mitten och har ett snitt på 48%. Mjällby har även sänkt sitt PPDA från 15.96 till 10.43 jämfört med förra året. Vad är PPDA? PPDA innebär hur många passningar motståndaren passar innan den bryts av Mjällby. Här kan vi se en rätt stor utveckling och motståndaren får inte alls slå lika många passningar innan den bryts av Mjällby, jämfört med 2020. Nu kommer vi dock till de siffrorna som är mest överraskande, expected goals (xG). Expected Goals (xG) är ett statistiskt mätverktyg som utvärderar varje skapad chans under en fotbollsmatch, genom att värdera sannolikheten av att varje enskild chans skulle bli mål. Det vill säga, om xG är 0.3 betyder det att sannolikheten för den individuella chansen att bli mål är 30%.

Här kan ni se en lista på alla lags xG under årets säsong.
Mjällby har alltså osannolika 11,3 i xG. Det är galna siffror.
Vad säger då den här statistiken?
Den säger två saker. Att Mjällby är väldigt bra på att komma till målchanser, faktiskt bäst i hela Allsvenskan. Men det säger också att man är väldigt dåliga på att avsluta. Skapar man såg pass många chanser som man har gjort, så måste man göra fler mål. Förra året var det raka motsatsen och man satte nästan alla målchanser man hade, framförallt en viss, Moses Ogbu.
Vi kan även se att Mjällby har mer boll och vinner bollen oftare, man skapar ett mer eget intiativ i matcherna än vad man gjorde 2020.
Jag tycker inte att Mjällby ska förändra för mycket i sitt sätt att spela, vi kan se tydligt att man är bra på att skapa målchanser och framförallt att försvarsspelet sitter väldigt bra. Vi är fortfarande rätt tidigt in på säsongen och jag är övertygad om att det finns mer att hämta från det här laget. Jag skulle dock gärna se att man testar att spela med ytterligare en spelare med lite mer offensiv kraft. Spelar man t ex 3-5-2 så ser jag gärna att man spelar med två mer renodlad anfallare istället för Löken som anfallare. Detta för att få en liten injektion i startelvan, men också för att få ännu mer understöd till Bergström och mer djupledshot. Jag tycker att Moro gjorde ett piggt inhopp senast och funkade bra tillsammans med Bergström, en duo som har fina egenskaper för att kunna komplettera varandra bra. Såhär skulle jag ställa upp mot BK Häcken om jag fick bestämma: 3-5-2 Brolin Watson - Björkander - Klinkenberg Nilsson - Gustafson - Adu - Löfquist - Hodzic Bergström - Moro Vad för startelva vill ni se?
/ Douglas Nordenbelt

FOTO: Bildbyrån - Mamudo Moro från start mot BK Häcken?
Exakt så hade jag också startat. En icke avstängd Ivan hade gått före Klinken, och en frisk Taylor hade kraftigt konkurrerat med Moro om startplatsen, men annars är vi helt överens :)